Jämtlandstriangeln del 1
Under semestern passade jag och min sambo på att vandra Jämtlandstriangeln tillsammans med vår hund Sofie och min väns hund Pippi. Jämtlandstriangeln var magisk och breathtaking! Här får ni läsa om första delen om vår vandring.
Efter ca 16 timmar i bilen var det skönt att komma fram till Storulvån. Vi slog upp vårt tält intill en forsande fjällbäck med mäktiga fjäll som utsik. Vi sov som stockar intill det forsande vattnet tills hundarna bestämde att det var dags att gå upp och starta dagen. Vi inledde dagen med en frukostbuffé på Storulvåns restaurang. Det är verkligen att rekomendera! Nybakat färskt bröd, olika pålägg, fil/yoghurt med tillbehör, gröt och mycket mera...
Efter frukosten var vi påfyllda med ny energi och vi påbörjade vår vandring mot Sylarna.
Tältplatsen första natten.
Vi hade inte direkt tur med vädret första etappen. Det var att ta på och av regnkläderna titt som tätt. Men de få gånger solen tittade fram och det var uppehåll nyttjade man väl. Naturen var som sagt magisk och man såg fina vyer konstant. Vi mötte även hundratals renar vilket hundarna tyckte var roligast. Vill poängtera att hundarna har varit kopplade 24/7 (dygnet runt) och har ej varit lösa! Då det är förbjudet att ha lösa hundar bland renar.
Första etappen bjöd på en del olika broar. Den bron som var störst utmaning till hundarna var en "hängbro" av metallgaller. Vilket gjorde att de kunde se ner. Det tyckte båda var läskigt till en början men sen när de väl började gå så gick det bättre.
Den läskiga hängbron som hundarna lyckades övervinna tillslut
Hundarna bar självklart sin egen packning i klövjeväskor. Dessa klövjeväskor är från märket Ruffwear och jag gillar dem. Enda nackdelen är att väskorna är ganska små, men de rymde ändå förvånadsvärt mycket.
Hundarnas packning innehöll: Mat (torrfoder i portionspåsar) för 5 dagar, hundgodis, extra koppel, hundsockor, matskål, bajspåsar, ett tunnare täcke, handduk.
Ovänder var ständigt cirkulerande runt oss. Sylarna är topparna man ser bland de mörka molnen.
Ungefär halvvägs till Sylarna fanns en fjällstuga som man kan nyttja. Där fanns en kamin med ved som nyttjas i nöd, en solcellsladare, nödtelefon, utedass, soptunna. Vi passade på att äta lite mellanmål innan vi fortsatte vandringen.
Fjällstugan
Sista biten mot Sylarna gick enbart uppför och jag kände hur energin började ta slut. Vi hade inte ätit någon riktig mat under dagen utan enbart små mellamål som tex kexchoklad. Så det blev ytterligare några pauser innan vi var på plats. Dessutom upptäckte jag att mina kängor hade gått sönder och att sulan höll på att lossna. Inget man direkt önskar sig mitt ute på ett fjäll!
Här passar Sofie på att vila lite medans vi tar en lite paus. Det gäller att ta varje tillfälle till akt för att samla på sig ny energi.
Pippi är ganska outröttlig av sig så hon passar på att spana efter renar.
Tillslut kom vi fram till Sylarna och det var underbart och helt magisk omgivning! Skulle kunna bo där för jämnan och spana ut över Sylarna. Sylarnas fjällstation är mindre än Storulvåns men innehållere det mesta man behöver. Som tur var hade de en form av gummispackel som man lagar gummistövlar med som jag köpte för att kunna fixa mina kängor. Kängorna skulle sedan torka i ca 24h. Så jag använde mina joggingskor som jag hade med mig.
Tältplatsen vid Sylarna.
Fortsättning följer...